00:00:08: Det gott fulla psyket psykoterapi centrums podcast avsnitt tolv.

00:00:21: Ongest ett hot eller rätt meddelande skrivet av Camilla Sörbakken presenterat och Camilla sörbaken.

00:01:05: Oengest är tillstånd som nog varav en av oss känner till Även om vi har svårt att beskriva det med ord.

00:01:14: Men vi vet hur det känns.

00:01:16: Ongesten, den som tar ett grepp om strupen drar åt magsäcken pulsera genom blodet och strömma igenom oss som en dov repetitiv röst som säger något är fel, något är fejl Vi använder begreppet ofta, vi säger Jag har sån hemskt ångest!

00:01:36: Jag har söndagsångest jag har dagen efter ångst Ongesten har mig ett jängrepp och jag känner mig alltid lite orolig.

00:01:44: Jag övertänker att jag kan inte sluta, det ger mig också ångest.

00:01:49: Kanske är det här att ha ångst en av vår tids mest använda beskrivningar av vårt psykiska lidande?

00:01:56: Och kanske är det också vår tid största lidande.

00:02:01: Frågan är då om det därför som vår ångust blivit något vi i allt höger grad betrakter som ett sjukdomstillstånd Men tänk om vi skulle börja nån annanstans i en annan ende när vi tänker på vår ångest.

00:02:15: Tänk om frågan inte i första hand är, hur blir jag av med min ångst utan vad försöker den här ångesten säga mig och kanske ännu mer provocerande?

00:02:27: Tänka om ångsten inte ens handlar om det jag tror att den handlar om!

00:02:32: I det här avsnittet ska vi försöka förstå vad ångsens är och också något om skillnaderna mellan ångerst, räddslag och oro Vi ska röra oss mellan dagens medicinska syn på ångest och ett mer psykonalitiskt perspektiv.

00:02:46: Vi ska bekanta oss lite med vad psykonalysens grundare Sigmund Freud, även inflyttelserika Mellanichlein och Wilfred Bejon tänkte om ångst.

00:02:55: Och vi ska närma oss en kanske lite svindlande tanke att ångesten inte bara är ett problem som ska lösas utan kanske också en slags signal.

00:03:05: En signal om något vi inte riktigt kunna tänka om ännu eller känna eller förstå Om vi börjar i vår egen samtid är bilden av ångest ganska tydlig.

00:03:17: Järnfonden beskriver ångst ungefär så här.

00:03:20: Ångest och rädsla är naturliga reaktioner vid hotande fara, de har en funktion för vår överlevnad kroppen går upp i beredskap hjärtat slå snabbare vi svettas kanske mår vi illa eller får svårt att andas det är i sig inte farligt men det kan kännas väldigt skrämmande ja det här är en begriplig modell Om jag står framför en bil som är kjutande däck kör rakt emot mig i hög hastighet, då behöver jag ju reagera blick snabbt med ett hjärta som slår i hundra.

00:03:50: Men jag ska just då inte fundera över varför hjärtat slår så hårt utan jag ska flytta på mig.

00:03:58: Problemet uppstår när samma typ av kroppsliga reaktion kommer trots att det inte finns någon bil som kjutandefar emot mig.

00:04:07: När jag får hjärtklappning inför ett vanligt möte eller känner paniker över att gå ner i tunnelbanan När jag inte kan släppa att något hem ska hända mina barn eller när jag är jätterädd för att prata inför andra.

00:04:20: Och när jag vaknar natt efter natt, svettig och spänd men stark känsla av att någonting är fel utan att veta vad?

00:04:30: Då talar psykiatrin om att det handlar om olika slags ångestsyndrom.

00:04:34: Ångest förstås idag framför allt inom ett medicinskt och psykiateriskt paradigma.

00:04:40: Ångestens olika uttryck har därför fått många komplicerade namn Det talas om GAD, alltså generaliserat ångessyndrom.

00:04:48: Det talar som paniksyndrom och socialongest– –om tvångssyndrome, posttraumatiskt stresssyndome– –och flera andra ångestdiagnoser.

00:04:57: Och behandlingarna är i huvudsak läkemedel eller kognitiv beteendeterapi.

00:05:03: En pedagogisk terapimetord som syftar till att dämpa ångestsgenom– –att bland annat exponera den för det man tänker ger ångst... och genom att försöka medvetande göra och förändra tankemönster och beteenden.

00:05:17: Det finns mycket kunskap och mycket forskning kring båda dessa behandlingsformer, men det uppstår ändå en intressant paradox.

00:05:26: För samtidigt som den här typen av behandlingar är väl beforskade och visar på evidens- och vartefter blivit både bättre och mer tillgängliga så hör vi inte att ångestern i samhället minskar utan ångesten och den psykiska ohälsan tycks fortsätta att växa och växa.

00:05:44: Så frågan blir då, har vi verkligen blivit bättre på att behandla ångest eller har vi kanske missat målet och inte riktigt förstått vad ångst egentligen är?

00:05:57: Det behöver ju inte dra så långt som till att påstå att den medicinska beskrivningen är fel.

00:06:03: Det är inte heller det psykologisen framför allt invändemot.

00:06:07: Invändingen är snarare.

00:06:10: Är det medicinsk perspektivet tillräckligt?

00:06:13: För om vi säger att ångest är en reaktion på faror så uppstår den ganska enkelt fråga.

00:06:20: Vad gör vi med den ångests som uppstås när faran inte finns?

00:06:24: Och här kommer den psykonalitiska tanken in!

00:06:29: Vi använder ofta orden rättsla och ånges nästan som synonymer, men det finns en viktig skillnad.

00:06:36: Rättsle har vanligtvis ett objekt – jag är rädd för hunden och jag är redd för att bli översörd Jag är röd för att någon ska göra mig illa Jag är rädd att förlora jobbet.

00:06:46: Det finns någonting där som jag kan rikta min rädsla mot, men ångest är det annorlunda.

00:06:52: Ångesten är ofta mer diffusst.

00:06:54: Det kan vara en känsla av fara utan att jag riktigt vet vad faran består i och det kanske är därförs som vi så gärna försöker hitta ett objekt åt ångesten.

00:07:05: Jag har ångust för att prata inför folk.

00:07:09: Jag är ångst för att vara ensam, jag är ågst för flyga, jag blir sjuk Men tänk om det ibland är tvärtom.

00:07:17: Tänk om du inte är den yttre situationen som skapar ångesten?

00:07:22: Tänka om ångesten redan finns där och sen hittar vi någonting i yttervärlden att fästa den vid!

00:07:29: Det är ju egentligen en ganska radigial tanke, och det är ungefär här som psykonalisen börjar bli riktigt intressant för den säger att cyket inte bara reagerar på den yttre värden utan också på den innre världen.

00:07:44: Och hur ska vi då veta säkert Vad det är vi reagerar på?

00:07:50: I ett ganska förenklat sätt att tänka kan vi nämligen föreställa oss människan som någon som reagerer på sin omgivning.

00:07:57: Det är något som händer och jag tolkar det, jag känner något och jag reagerare.

00:08:03: Det finns ett problem och jag försöker lösa det men psykologisen har en annan bild av männeskan.

00:08:09: Det medvetna cyket är inte hela cyket.

00:08:12: Vi bär på ett djupt till stora delar omedvetet inre liv Vi har önskningar, fantasier, impulser och konflikter som vi inte alltid känner till.

00:08:23: Och framför allt... ...vi vill saker!

00:08:26: Vi begär saker.

00:08:28: Vi längtar, vi hatar, vi älskar.

00:08:31: Vi vill ha närhet och vi vill ibland bort.

00:08:34: Vi vil bara fria men också hållna.

00:08:36: Vi wil vara självständiga men samtidigt beroende av andra Det är den här typen om omöjliga uppdrag som psykologisen ibland kallar för en konflikt Och kanske är det människans grundproblem.

00:08:49: Vi är aldrig bara det ena, vi är både beroende och självständiga.

00:08:53: Både kärleksfulle och aggressiva, både civiliserade och primitiva.

00:08:59: Vi har drifter och önskningar av behov som inte alltid passar särskilt bra ihop med hur vår verklighet ser ut.

00:09:06: Den kan ibland inte alls möta våra behov i alla fall inte just nu.

00:09:10: Verkligheten är nämligen ganska dålig på att ge oss exakt det vi vill ha när vi vill ta det!

00:09:16: Det kanske är en av de mest grundläggande psykologiska erfarenheterna.

00:09:21: Jag vill något och världen säger nej, det börjar väldigt tidigt.

00:09:28: Barnet vill ha, barnet behöver, barn ett längtar också småningom uppdäcker barnet att världen inte fungerar enligt den egna önskningen.

00:09:38: Mamma kommer inte alltid när jag vill, pappa kan inte vara helt min.

00:09:42: Jag kan inte få allt!

00:09:44: Jag kan ju inte vara centrum för alla människors liv Och jag kan inte undgå att förlora.

00:09:50: Så vi utvecklar psykiska sätt att hantera konflikter mellan det vi vill ha och dess som är möjligt eller ibland omöjligt att få.

00:09:58: Vi kompromissar, men konflakten försvinner aldrig helt.

00:10:05: Här finns en viktig psykionalitisk tanke.

00:10:08: Ongest kan vara ett skydd mot något annat.

00:10:12: Vid Vemborg stiftelsen Symposium- beskrev psykologiker Gunnar Berggren hur ångesten i grunden syftar till att det egentligen är något annat som vi inte ska uppleva.

00:10:27: Att ångsten på det sättet faktiskt är en manifestation av en frånvaro Det låter ju nästan paradoxalt, men tanken är ungefär denna På den plats där jag upplever den där obegripliga ångestens skulle det annars kunna finnas något ännu mer smärtsamt Något som jag just då inte kunnat uppleva eller tänka om.

00:10:50: Ongesten blir ett slags lock, den täcker över något och därför kan ångesten samtidigt vara både ett problem och en ledtråd Den skyddar mig från något jag ännu inte kan möta men den pekar också mot att någonting faktiskt finns där under Det här kanske kan illustreras med en ganska vardaglig situation föreställ dig en person som har enorm ångest inför att tala framför en grupp.

00:11:19: Hon vet rationellt att människorna i rummet inte kommer att attackera henne, hon vet att det inte är farligt, hon kan till och med tänka Det här är löjligt alla andra klarar det här men ändå reagerar kroppen hjärtat slår och magen drar ihop sig tankarna rusar och hon vill fly om vi bara säger till henne du behöver lära er att tänka annorlunda om att talas inför grupp så kan vi absolut hjälpa henne, men psykologisen skulle också fråga.

00:11:50: Varför just detta?

00:11:52: Vad är det som stopps spel för henne?

00:11:55: Vad skulle det innebära att bli sedd, att göra bort sig, att lyckas, att misslyckas?

00:12:00: Att bli bedömd?

00:12:02: Att upptäcka någonting om sig själv och kanske ännu längre ner.

00:12:06: Vad skulle de innebär att behöva den andres blick?

00:12:11: Det är där ångesten kan bli en öppning till ett helt annat slags utforskande.

00:12:17: Sigmund Freud skrev att ångsten inte är lätt att få grepp om och det är kanske en ganska ödmjuk utgångspunkt för psykologisen försöker inte göra ångesten helt begriplig på samma sätt som man exempelvis kan beskriva en refleks.

00:12:34: Freud stod människan som en varese, som präglas av konflikt Vi har våra drifter och önskningar Samtidigt måste vi leva i en värld med andra människor, regler, begränsningar och konsekvenser.

00:12:47: Vi kan inte göra allt vi vill!

00:12:49: Vi kan ju inte säga allt vi tänker!

00:12:51: Vi kanske inte får allt vi längtar efter.

00:12:53: Och kanske viktigast?

00:12:55: Vi kan inget kontrollera vad som händer inom oss – inte helt.

00:12:59: Det finns alltså någonting i oss som alltid överstiger vårt medvetande.

00:13:04: Där är den kanske obehaglig tanke för en del men också en befriande tanke För om vi tänker att vi borde kunna kontrollera oss själva fullständigt- kommer varje oväntat känsla, impuls eller tanke att framstå som ett misslyckande.

00:13:20: Är vi inte härre i vårt eget hus?

00:13:23: Sykonalisen säger... Vare sig vi vill delar inte så är vi inte fullt ut herre i vart eget Hus.

00:13:29: För det är så här människan fungerar!

00:13:32: Vi är inte helt genomskinliga för oss själba.

00:13:37: Här kommer Mellanickline också in Klein utvecklar Freudstankar på ett sätt som gör ångestens ursprung ännu mer radikalt.

00:13:46: Hon tänker att människan från början måste hantera både kärlek och destruktivitet, vi älskar och vi hatar.

00:13:54: Vi behöver andra människor och vi kan samtidigt fantasera om att förgöra dem där låter brutalt när man säger det högt men Klein menar att det är en del av människans grundläggande psykiska verklighet Det lilla barnet är inte bara ett vänt och oskyllt väsen som tar emot världen.

00:14:14: Det har redan från början egna, starka känslor, intensiva önskningar... ...och raseri, svartsjuka, kärlek, rädsla!

00:14:25: Och barnet det totalt beroende av de människor som ta hand om det.

00:14:29: Det betyder ju att konflikten kan bli enorm.

00:14:32: Jag älskar dig passionerat, jag behöver dig Men jag är också arg på dig.

00:14:38: Vad händer om min illa ska förstör dig?

00:14:41: Vad hände om du som jag älskar försvinner och jag skrämmer bort dig, vad händer av min destruktivitet blir starkare än min kärlek till dig?

00:14:49: Förklajna är en av de djupaste ångestformerna just denna Räddsland för att det goda ska förstöras Och det leder till en annan viktig tanke Det vi inte kan stå ut med inom oss tenderar vi att placera utanför oss själva Vi projuserar det.

00:15:08: Det är inte jag som är aggressiv, det är du som är hotfull!

00:15:13: Det är ju inte min iska, det var du som ville mig illa.

00:15:17: På så sätt kan en inre balans vidmakthållas men världen börjar upplevas som farlig.

00:15:23: Klein beskriver en rörelse från och med utsprungligt skräck förförintelse till en skräckt förförföljelse.

00:15:30: Och det här blir väldigt intressant.

00:15:34: För det som från början finns inne till kan plötsligt uppleva sig om de kommer utifrån Världen blir en spegel av vårt inre, men vi kanske inte förstår det.

00:15:46: Om vi följer den tanken kan vi tänka vidare kring vadför människor kan få ångest inför helt olika saker.

00:15:53: En person får panik när hon ska ta gö.

00:15:55: En annan måste tala inför andra.

00:15:58: En tredje liv är rädd för sjukdomar.

00:16:00: En pjärde måste kontrolleras spisen tjugo gånger.

00:16:04: En femte övertyger om att hennes partner kommer att lämna henne.

00:16:08: Utifrån kan objektet för rädslan se helt olika ut Men psykologisen skulle ändå säga, det betyder inte nödvändigtvis att den underliggande ångesten är så olika.

00:16:20: De yttra objekten kan vara olika sätt att organisera och hantera ett mer grundläggande inre hot.

00:16:28: Det är också därför psykologisten kan vara skeptisk till att enbart sortera ångest efter det yttreobjektet för om ångsten uppstår i förhållandet till något som kommer inifrån.

00:16:40: Är du ju inte säkert att det viktigaste är vad personen är rädd för?

00:16:45: och betänk då hur en exponeringstherapi i så fall skulle riskera att missa det egentliga målet.

00:16:51: För det viktiga kan istället vara vad vill personen slippa känna genom att vara rädd för just detta?

00:17:00: Nu kommer vi till ett tredje begrepp, förutom ångest och rädsla finns oro.

00:17:06: Vi säger ofta jag känner mig så orolig men är oro verkligen en känsla?

00:17:12: Psychonalytiskt kan man tänka lite annorlunda Oro består ofta av en tanke.

00:17:18: Eller många tankar, malande tankar.

00:17:21: Tänk om vad händer dem?

00:17:23: Hur ska jag göra då?

00:17:24: Vad ska jag säga?

00:17:26: Tänka om det blir fel!

00:17:28: Hur ska förhindra att det händer?

00:17:30: Och plötsligt kan hela livet börja organiseras runt hypotetiska framtida katastrofer.

00:17:36: T tänk om exhänder då måste jag göra y. Men om y inte fungerar så måste jag sätta och om seta inte fungär då måste ja och så vidare Det kan kännas som problemlösning, men ibland är det nånting annat.

00:17:52: Här kan vi ta hjälp av psykologen Wilfred Bjån.

00:17:56: Bjånn gör en viktig skillnad.

00:17:59: Att ha tankar är inte samma sak som att kunna tänka dem.

00:18:04: Det låter kanske enkelt, men det är en ganska djup idé!

00:18:08: Att tänka är inte bara att producera ord och resonemang.

00:18:12: Att tänkas innebär att kunna ta emot en erfarenhet... så kvar in för den och försöka förstå vad den betyder.

00:18:20: Och det kräver att vi kan uthärda att inte veta.

00:18:23: Det här är väldigt svårt, för vi människor vill gärna veta och vi vill ha svar.

00:18:28: Vi vill kunna sätta namn på det som sker.

00:18:31: Vi ville veta vad som kommer att hända och när vi inte vet kan vi börja tänka väldigt mycket men mängden tankar är inte nödvändigtvis ett tecken på att vi faktiskt tänker Ibland är det tvärtom.

00:18:47: Vi tänker så mycket att vi slipper känna, vi analyserar så intensivt- –att vi slpper vara i ovissheten och planeras noggrant.

00:18:57: Att vi sliffer erkänna att vi faktiskt inte kan kontrollera framtiden.

00:19:02: Och då kan Oro bli ett slags försvar mot ångest!

00:19:06: Oro kan vara ett försök att kontrollera de okontrollerbara.

00:19:13: Tänk på någon som ligger vaken på natten.

00:19:16: Hon tänker... Om jag säger så på jobbet i morgon kanske de tror att jag är inkompetent.

00:19:22: Om de gör det kanske jag inte får projektet, om jag inte har projektet kanske min chef blir väldigt missnöjd med mig och då kanske jag måste söka ett annat jobb hur ska det gå?

00:19:33: De här tankarna kan ju fortsätta i all oändighet Det ser som sagt ut som problemlösning men egentligen försöker personen bara använda tanken för att kontrollera något som inte går att kontrolleras Framtiden andra människors reaktioner och kanske framför allt det egna inre livet.

00:19:55: Björn skulle kunna hjälpa oss att se skillnaden mellan att tänka en tanke, och att använda tankar som ett sätt att slippa känna Det senare kan bli en slags omnipotens Om jag bara tänker tillräckligt mycket kan jag förhindra att någonting går fel Men det brukar inte fungera För det går inte att tänk till rättade omedvetna Och det går inte att tänka till rätta verkligheten.

00:20:19: Det finns alltid någonting vi inte kan kontrollera.

00:20:23: Och när försöket misslyckas, kan ångesten öka?

00:20:26: Ja då tänker vi lite mer.

00:20:28: Ångesten ökar ännu mer och så är cirkeln igång!

00:20:32: Något händer inom oss som skrämmer oss.

00:20:35: Det ger i sin tur ångest men ångsten kanske också är outhördlig och då får vi istället oro.

00:20:42: Men kan vi tänka istället för att försöka bli av med ångosten?

00:20:48: Här finns kanske en viktig skillnad mellan två sätt att möta ångest.

00:20:51: Det ena är hur får jag bort den och det andra är vad händer i mig just nu?

00:20:56: Det första perspektivet vill kontrollera och eliminera, och det andra vill undersöka.

00:21:02: Och det är en avgörande skillnad för om jag kräver att ångesten omedelbart ska försvinna blir själva ångsten ett hot Jag får ångst sen får jag ångust för att jag har ångast och så försöker jag få bort Den men om jag istället skulle säga Det här känns väldigt obehagligt.

00:21:21: Jag vet inte riktigt vad det handlar om, jag behöver inte heller veta dig just nu.

00:21:26: Jag kan ju försöka förstå då händer någonting annat.

00:21:30: Jag behöver inte längre vinna över känslan, jag kan börja lyssna på den och paradoxalt nog kan det då ibland klinga av.

00:21:43: Inte för att jag har besegrat den utanför att jag ha börjat herbergera den så vad är då ångest egentligen?

00:21:51: Om vi nu försöker samla ihop resonemanget.

00:21:54: Rättsla kan vara en effekt riktad mot något, jag är rädd för något.

00:21:59: Oro är ofta ett sätt att tänka kring ångesten Jag försöker förutse kontrollera och bemästra det som känns hotfullt och ångestendag.

00:22:08: Psychonalytisk kan vi se den som en signal, en signal av ett hot men inte nödvändigtvis ett hot från yttervärlden Det kan vara ett hot som kommer inifrån Kanske är det just detta som gör ångesten så svår att förstå.

00:22:23: Den är både verklig och obegriplig.

00:22:25: Kroppen reagerar verkligt, så rädslarna är verklighet– –och lidandet är verkligt.

00:22:31: Men orsakerna är inte alltid där vi tror den är.

00:22:35: Vi kan vara rädda för separationen när egentligen något annat står på spel.

00:22:39: Vi är rädd för att tala in för andra när det handlar om att vi ännu inte har blivit sällda.

00:22:45: Vi ska vara röd för sjukdom när det gäller något mycket djupare!

00:22:49: kring kontroll och kontrollförlust.

00:22:52: Och ibland vet vi inte alls, och det är kanske det viktigaste av allt att erkänna.

00:22:59: Så då kommer vi tillbaka till frågan som vi började med Är ångest friskt eller sjukt?

00:23:06: Är ett sjukdomstillstånd?

00:23:09: I vissa fall är ångesten naturligtvis så starka den begränsar en människas liv på ett allvarligt sätt och då behöver hon såklart fort få avlastning och hjälp Men psykologisen ställer ju också en annan fråga än om ångesten är frisk eller sjuk.

00:23:24: Den frågar, vad försöker den här ångestern göra?

00:23:29: Vad skyddar den mot?

00:23:30: Vad signalerar den?

00:23:32: Vilken konflikt uttrycker den?

00:23:35: Värdepersonen inte kan tänka och vad är de kanske inte kan känna?

00:23:40: Och vad har ångsten blivit bunden till i det nyttre världen?

00:23:44: För kanske är det inte så enkel som att vi har en frisk ångst eller en sjuk ångust!

00:23:49: Kanske är ångesten en ofromkomlig del av att vara människa.

00:23:55: Vi är varelser som har begär och vi är beroende av andra.

00:24:00: Vi kan både älska hata, vi kan vilja närhet och vilja fly samtidigt!

00:24:07: Vi vet att vi och alla vi älskar ska dö och vi kan föreställa oss framtiden men vi kan inte kontrollera den.

00:24:16: Vi kann aldrig helt veta vad som pågår inom oss själva.

00:24:20: Allt detta är ganska mycket att bära Låt oss nu leka med tanken att det är jag som pratar med er, som är den som har mycket ångest.

00:24:32: Att jag därför tar med mig min ånges till en terapi för slagsvis en psykonomisk terapi som utgår från just psykonalysen Vad skulle kunna utspela sig där med mig och min ångest?

00:24:43: Kanske känner jag till en början att relationen i rummet är väldigt ovanlig Den mellan mig och terapeften alltså Det känns så asymmetriskt på något sätt Men kanske ringer ändå någon klocka innan mig Har jag trots allt upplevt något liknande Förut.

00:24:59: Jag vet egentligen inte vad terapäften tänker om mig.

00:25:01: Terapäten som vilken kalla för hon.

00:25:04: Hon är liksom hemlig av sig när vi möts.

00:25:07: Jag tycker att det ger henne ett slags övertag.

00:25:09: Ser honen egentligen rakt genom mig också?

00:25:12: Det känns så ibland!

00:25:15: Jag berättar jättemycket om er själv för henne, jag pratar om mina drömmar och madrömmor, om upplevelse ihop med andra, om vad jag är rädd för och min ånges men jag vill slippa, jag vill vara fri.

00:25:26: Allt det här berättade jag om... Samtidigt vet jag knappt vem hon är.

00:25:30: Jag märker bitvis att jag lagt mer och mer om mig själv i hennes händer, att jag verkligen exponerar mig för henne.

00:25:36: Det verkar faktiskt som hon vill hjälpa mig.

00:25:39: Hon föreslår att vi ska utforska vad som händer både inom mig och mellan oss – och vad det kan betyda!

00:25:45: Men samtidiget vad känner hon bakom sin kulister undrar jag?

00:25:50: Tycker hon inte att jag med all min ångest är jobbig och tung och sitta med?

00:25:53: Är det inte slitigt?

00:25:55: Kan inte vara roligt att ta emot alla den här räddsslan ångesten... är jag till och med motbudande för henne.

00:26:01: Jag märker att jag i ena sidan inte vill att hon ska se mig med allt det här, men ändå så stannar jag kvar.

00:26:07: Det är som att jag måste!

00:26:10: Hon visar mig ändå respekt.

00:26:12: Jag tycker hon verkar tycka om mig ändåt.

00:26:15: Hon tycks vilja förstå och så ger hon mig förslag på hur allt kanske hänger ihop.

00:26:20: Idé som inte jag kunnat titta fram till själv i alla fall.

00:26:24: Hon föreslår till exempel att min ångest kanske skyddar mig från något som varit ännu värre en gång i tiden Då när jag formades liksom, att den kanske avlöde mig från till exempel en iska som jag inte riktigt kunde leva ut.

00:26:36: Kanske möttes min iska av en ännu större iska, som skrämde mig eller kanske ångesten avlödde min ledsenhet och sovbarhet om de känslorna inte kunde finnas om de möttes av förrakt.

00:26:49: När hon föreslår olika möjligheter så händer det ibland att jag känner sig här.

00:26:53: Aha!

00:26:55: Det är något i det här som stämmer tror jag.

00:26:57: Det känns som en pussebit som faller på plats Och kanske känns det enda in i kroppen att något lös kös liksom, som att det kommer in i luft har jag just blivit för stådd.

00:27:10: Visst händer något med mig?

00:27:11: Utvecklas jag nu?

00:27:14: Det hela är dock rätt ovist vad är det egentligen som händer?

00:27:19: Även om jag känner mig liksom allt mer omsluten av henne och rummet och brottstycke för brottsstycke så märker jag att jag faktiskt lever i en förändrad verklighet Jag börjar få en annan upplevelse av mig själv Och saker i mitt liv börjar förändras.

00:27:35: E-farenheterna landar liksom på nya sätt och allt där är faktiskt med hennes hjälp.

00:27:41: Det händer ibland att hon överumplar mig, terapeften.

00:27:44: Hastigt kommer hon in med ett nytt perspektiv och ibland känns det nästan lite komfrontativt.

00:27:50: Det kan kännas hårt om jag inte är beredd men samtidigt det kan ge någon slags möjlighet.

00:27:55: För som metropslogg kan jag uppfattas världen och mig själv på ett nyttsätt.

00:27:59: Hastigheten kan vara jättehög!

00:28:01: och det kända framst och plötsligt i ett nytt ljus.

00:28:05: Jag tror att vissa kallar det för Touche.

00:28:07: Det är ett begrepp som har lånat från franskansord förträffad, det skedde något just då i det där ögonblicket när terapeten gjorde sin tolkning och den träffade mig mitt i prick eller som den amerikanska utvecklingspsykologen Daniel Stern kanske skulle sagt.

00:28:24: Det uppstod ett mötesögonblick.

00:28:28: Nåt som jag tidigare inte förstått på det sättet förstår jag på ett nyttsätt Det skedar i mötet med henne, den andra, i nuhet.

00:28:37: Och det blir som en vändpunkt!

00:28:39: Det blir som att dået också förändras eftersom mina gamla upptrampade stiga plötsligt byter riktning.

00:28:48: Ändå märker jag att jag är mer kapabel att förstå mig själv på ett mognare menuancerat sätt och det blir användbart.

00:28:55: Även jag kan allt med se vad min ångest spelat för roll.

00:28:59: Det är liksom som att jag har blivit större än ångesten – att jag ha vidgats Och jag har fått kapacitet nu att vara mer beredd och att begripa och hinna med.

00:29:09: Jag har ord nu för vad som händer med mig, och samtidigt som ångesten kanske fortfarande aktiveras ibland så känner jag också andra känslor nu.

00:29:18: Känslor som nordlägga ett undanträngda förut som jag haft svårt att vara i. Nu kan de också finnas!

00:29:26: Och jag är också tillfogats en ny erfarenhet av att bli både mer förstådd om er kärleksfullt mött Har min ångest besvunnit helt nu när den blivit begripen i en terapi?

00:29:39: Kanske.

00:29:40: För vissa gör den det, men inte för alla Men även om den fortfarande finns kvar så är den nog lite mindre Nu när den omfattas och begrips Först begreps den av terapeten och sen av mig Och på det sättet har den också blivits lättare nu att bära Eftert terapin är det också som att hela jag blivitt friare Nu när jag blir begrippen är jag också begripligare Och liksom lite större.

00:30:09: Kanske kan vi därför avsluta, där vi började med frågan.

00:30:14: Vad är det vi egentligen är rädda för när vi känner ångest?

00:30:18: Det enkla svaret är Vi vet inte alltid och kanske är det just det som är poängen.

00:30:25: Ångesten pekar inte nödvändigtvis ut ett tydligt objekt.

00:30:29: Den pekar mot något och bland behöver vi inte omöjligbart veta vad.

00:30:35: Kanske är det en viktig psykoterapeutisk uppgift att inte alltför snabbt förklara ångesten och inte hellre att övertyga människan om att hon egentligen inte behöver vara rädd utan att tillsammans med henne står kvar en stund i det som ännu inte går att förstå.

00:30:51: Att kunna säga, jag vet inte vad det här betyder den men vi kan undersöka det Det kanske var Björn menar mig att faktiskt tänka sina tankar och kanske är det också en av psykologisens mest grundläggande idéer Att det okända inom oss inte alltid behöver besegras.

00:31:09: Det kanske behöver upptäckas Så nästa gång du känner ångest, kanske frågan inte behöver vara Hur får jag bort det här?

00:31:17: Kanske kan den istället vara Vad är det här som jag ännu inte kunnat tänka, känna och förstå?

00:31:26: Det var allt för idag Tack för att du lyssnade!

00:32:00: Ett hot eller ett meddelande av Camilla Sörbakken.