Avsnittet bygger delvis på en fri tolkning av Charlotta Björklinds artikel "Ångest i psykoanalysen" publicerad i tidskriften Ikaros, 2021, utgåva 3. Det biomedicinska, nu rådande, perspektivet behandlar ångest som en reaktion på fara och man har utvecklat en rad diagnoser kopplade till de yttre hoten ångesten synes utlösas av. Ångestproblemen behandlas med mediciner och/eller KBT (kognitiv beteendeterapi) som syftar till att eliminera den genom förändrade tankemönster och avbetingande konfrontationer med ångestkällan. Men ångestproblematiken i samhället bara växer. Psykoanalysen föreslår en annan behandling, utifrån en mer nyanserad syn på ångesten som ett signal- och försvarssystem kopplat till upplevda inre faror. Avsnittet berättar om omedvetna inre konflikter och hur de hanteras genom ångest och projektiva försvar. I den psykodynamiska praktiken härbärgeras ångesten inom den terapeutiska relationen och behandlas som ett meddelande om svåra, personliga, inre dilemman som kan medvetandegöras och förstås. I grunden stammar de från vår mänskliga belägenhet att redan från födseln bära på motstridiga känslor och behov i relation till våra närmaste och omvärlden. Till hjälp i den analysen tas distinktionen mellan ångest, rädsla och oro. Författare: Camilla Sörbacken Redaktör: Teresa Allzén

Referenser:

• Björklind, Ch. Ångest i psykoanalysen. Artikel i tidskriften Ikaros, 2021, utgåva 3.
• Bion, W.R. (1967) A Theory of Thinking. I: Second Thoughts (1984). London: Maresfield Press.
• Freud, S. (1925) Hämning, symtom och ångest. I Samlade skrifter VII, Stockholm: Natur & kultur.
• Klein, M. (1948) A contribution to the theory of anxiety and guilt. International Journal of Psycho-Analysis, 29:114 – 123 N.
• Stern, D. (2005) Ögonblickets psykologi - om tid och förändring i psykoterapi och i vardagsliv. Stockholm: Natur & Kultur Akademisk.