00:00:08: Går det att bedriva psykoterapi utan kärlek?

00:01:10: Ibland undrar klienter om det är på riktigt.

00:01:13: Alltså att den relation du upplever, det har med psykoterapeuten är genuin.

00:01:19: Det kan uttrycka detta på olika sätt.

00:01:21: Ibland är det lite mer fientligt.

00:01:24: Du tar dig bara tid och lyssnar på mig för att det är ditt jobb.

00:01:27: Vi har ingen riktig relation.

00:01:29: Andra gånger kan det vara mera source-sätt.

00:01:33: Du skulle inte vara min vän om du inte var min terapeut.

00:01:37: Det kanske finnas mängder med varianter och skäl.

00:01:40: Den terapeutiska relationen är onekligen speciell och skiljer sig från andra relationer.

00:01:46: Den är inte ömsesidig som en vänskap eller en kärleksrelation, den terapetiska relationen är till för klienten och inte för terapeften vilket gör att talutrymme och fokus är annorlunda än i mer vardagliga relationer frågan som vi kommer titta närmare på här om det finns något fog för det tvivel som en del klienter uttrycker att relationen inte är genvin eller om en therapeutisk relation bara kan vara hjälpsam, om den är januarin och kärleksfull.

00:02:21: Jag heter Thomas Riedervik, är präst i svenska kyrkan och legitimerad psykoterapeut.

00:02:27: Jag tänkte att jag skulle ta med an problemet på ett mer metafysiskt sätt och hitta beröringspunkter mellan psychoterapeutisk teori, filosofi och theologi för att försöka förstå vad vi pratar om.

00:02:41: Frågan väcktes hos mig i sin ursprungliga form på psykoterapiscentrums vårkonferens.

00:02:49: Björn Salemonsson avsluktade sitt anförande med att parafrasera den inflytelserike, brittiska psychoanalytiken Wilfried Bion med ungefär följande ord.

00:03:03: Med kunskap förstår vi inte våra klienter det döljer sig som ett mål för vår kunskaps men med kärlek skingras dimmorna och vi förstår dem Jag kan inte hitta att Wilfred Bion har skrivit precis detta eller något liknande.

00:03:21: Jag har i alla fall inte lyckats hitta något snyggt citat att referera till, men att höra detta förde mina tankar direkt till den meltida kontemplativa texten Ikkevetandets mål.

00:03:34: Denna text handlar om hur den unga munken ska ledas till ett kontemplativt liv som innebär förening med Gud Den anonyme brittiske författaren konstaterar på sitt självklara trettonhundratals manier.

00:03:51: Människan har två skälsförmögenheter, hon kan tänka och hon kan älska med tanken når vi inte in i det moln där Gud döljer sig men med kärleken spilar når vi in.

00:04:04: Detta är en gammal idé om man stötter på den lite härvarig texter från antiken och framåt Man kan säga att det är en psykologisk antropologi, ett sätt att försöka fånga vad en människa är.

00:04:19: Oftare möter man det i mer allmän formell.

00:04:23: Människan känner tecknas av att besitta egenskaperna intelligens och vilja där intelligens är förmågan till abstrakt tänkande.

00:04:33: Förmågarna tänka i kategorier med gemensamma kännetecken Som att alla trianglar har tre sidor och summan av de inre vinklarna är hundratio grader.

00:04:44: Triangen är inte bara alla figurer med tre sider, utan det är en form eller idé med vissa gemensamma karakteristiska.

00:04:54: En idé som inte finns i verkligheten men som omfattar alla verkliga tresidiga figurer och sammanfatta dem till en tanke Vilja är förmågan att sätta upp ett mål och arbeta för det.

00:05:09: Det är svårt att tänka sig, att det går att vilja utan en förmånga till abstraktänkande eftersom att ett måll är en abstrakt idé.

00:05:19: En utveckling av idén om intelligens finns hos Niklas Av Kusa i hans bok Om lärt icke-vetande.

00:05:27: Det doktat ignorancia från fjortonhundrafyrtio Niklas delar intelligensen i två aspekter som man kallar ratio och intellektus, där ratio är besläktat med beräkning.

00:05:43: En ratiokinator är helt enkelt en romersk förlaga till våra dagars revisorer.

00:05:51: Intellektus har en grundbetydelse av att förstå men kommer under medeltiden genom Thomas av Aquino allt mer att också innefatta en intuitiv kunskap som era presenterar sig i medvetandet än räknas ut genom kognitiva operationer, som summorna i ett bokslut gör.

00:06:14: Niklas Akusa kallar den Kunskap Som Intellektus Uppfattar för vad heter Quidditas och menar att ratio aldrig kan uppfatta eller beskriva dem helt.

00:06:27: Ratio kan lösa komplicerade problem men inte komplexa.

00:06:33: Komplexa problem har nämligen inte lösningar, även om ratiosfunktionen i oss gärna vill tro det.

00:06:41: Vill man utforska detta djupare kan man gärne läsa Johanna Bornemarks bok Det omedelbaras renesans från den här år.

00:06:50: Alla böcker som nämns finns för övrigt i bloggens referenslista.

00:06:58: Kärleken som vi möter i referaten Ovan är vilja med ett specifikt mål.

00:07:05: Vi kan använda vår vilja till vad vi vill, den är så att säga fri.

00:07:10: Det är när vi böjer vår vilje så att den riktar sig till det goda för en andre som du kallas för kärlek.

00:07:18: Men vad är det god?

00:07:20: Det är en komplex fråga.

00:07:22: Sådana frågor kan vi inte räkna ut svaret på.

00:07:25: Det goda är en vadhet som presenterar sig för oss Det hjälper förstås att ha odlat dygder som klockhet, rättvisa, mod och måttföljighet för att nämna det klassiska fyra som finns redan hos Platon och Aristotel.

00:07:43: Det är ansåg att om man övade sig dem skulle det leda till det goda livet, ev daimonia.

00:07:54: Ordet brukar översättas lycka men det är inte lycka som vi tänker det utan mer som en god inre röst eller vägledare, som visdom eller klokskap.

00:08:07: Senare fick dessa fyra dygder namnet cardinaldygder efter det latinska ordet kardes vilket betyder gångjärn.

00:08:19: Tanken var att det öppnade dörren till vårt inre så att deologala dygdena kunde komma in.

00:08:27: Bland den finns just kärlek men också tro och hopp.

00:08:33: Tomas Avakvino förklarar varför dessa tre dygder kallas teologala, ibland teologiska eller gudomliga dygdor i sin summa teologie.

00:08:46: För det första för att det leder oss till Gud, för det andra för att de är givna av Gud, for det tredje för att vi inte kan känna till dem av oss själva utan det är känta genom att Gud har uppenbarat dem för oss Jag har alltså inte kunnat styrka att Wilfred Bion någonsin skulle ha citerat just målnät som texten av den anonyme trettonhundratals munkan brukar kallas.

00:09:14: Att Wilfried Bion var mycket intresserad av andra mystiker, till exempel Johannes of Korset –som absolut har liknande tankar och att han laborerade med kärlek och hat, kunskap och det ovetbara som samalänkande faktorer är lätt!

00:09:32: att styrka.

00:09:35: Förmålnät och villfridbion är alltså kärlek en källa till kunskap om klienten för den första, om Gud för den andra Den vanliga konnotationen till kärlekt är knappast att det är en käla till kunskap utan för de flesta hör ordet ihop med känslor och det vanliga är nog att tänka på romantik eller kär lek mellan föräldrar och barn eller vänner Svenska också ett språk som har få ord för kärlek.

00:10:06: I klassisk litteratur finns en betydligt rikare flora, i lindor och valgrens svensk grekiskt lexikon från eighteenhundratsextiotvå finner vi filia, vänskap, eros, romantisk begärande kärlekt, storge, mellan föräldrar och barn, philaotia, självkärlek, seniga Gästfrihet Agape Kärlek till det gudomliga Den högsta kärleken, den självutgivande kärlek En påsos, kärrekslänktan och många sammansättningar Till exempel Filomycia, kærlek till sagor I det två referaten är det agapen.

00:10:58: Den själv utgivandekärlecken som författarna tänker på Wilfried Bion har formulerat ett ideal för psykoterapeuten att den är dels inte ska vara för upptagen med att minnas allt klienten säger eller ha alltförfasta föreställningar om vad som är bra för klienter och försöka styra klientern i den riktningen.

00:11:23: Dessa ideal brukar sammanfattas inget minne, inget begär Det som att Wilfried Bion varnar terapäften för att använda sitt ratio för mycket.

00:11:34: Väl medveten om att ett överaktivt ratio har svårt att vara lyhört för det signaler som Intellektus presenterar för medvetandet.

00:11:47: Johannes of Korset, som Wilfred Bion har en tydlig relation till beskriver denna kärlek mellan två parter som ett cykliskt ömsesidigt givande av själv till den andra.

00:12:02: Detta stämmer väl med definitionen av Agape, den självutgivande kärleken men lämnar frågan vad detta själv som gives är.

00:12:15: Wilfried Bion och mystykerna delar en erfarenhet här råkade vara kristna mystycker vilfrid bion paraphraserar men det är inte en specifikt kristen erfarenhet Alla religiösa tänkare verkar före eller senare komma till liknande slutsatser.

00:12:36: Det står inför och uppfattar att det finns en verklighet som är bortom den mänskliga kapaciteten, att förstå eller ha kunskap om men också att det är värt att försöka.

00:12:50: Det står inför de ovetbara.

00:12:53: Wilfred Bion kodade det som O och mystikerna som Gud Den kristnat geologiska utläggningen av likheten i erfarenheten är att Gud är person.

00:13:07: Och människans likhet med Gud, hennes avbildlighet består i att hon också är person och ovetbar.

00:13:19: Den tolkningen av problemet har mer tydligt kristna förtecken – vi kan alltså förstå det mänskliga mötet som ett möte med det okända eller ovetbara.

00:13:34: Eller en ännu mer adekvat beskrivning är att du, ovetbara står inför du, ofetbara Tomas Tranströmmar försöker fånga detta i sin dikt romerska bågar Han skriver In i dig öppnar sig valv bakom valv och endligt Du blir aldrig färdig Och det är som det ska Och kanske kan vi se hur valven sträcker sig djupare och djuppare till ett djups som inte går att loda.

00:14:06: Det går inte att räkna antalet valve.

00:14:10: Ratsukianatorn får ingen slutsumma till sitt protokoll, men från det obvetbara kan vad heter Quidditas presentera sig?

00:14:22: Det är runda säger Niklas av Kusa i ett försök till en pedagogisk bild.

00:14:28: Vårt språk och vårt ratio kan bara beskriva figurer med hörn och vinklar.

00:14:35: Den går att närma sig i en cirkel, med en månghörning och ju fler sidor och vinclar man använder desto närmare kommer man men det blir aldrig exakt och alltid ett närmevärde.

00:14:51: Denna tankelinje från antiken genom medeltiden fortsätter genom upplysningen med Emanuel Kant som slår fast en etisk princip En person är ett subjekt och inte ett objekt.

00:15:05: Alltid ett mål, aldrig ett medel.

00:15:09: Och in i modern tid.

00:15:12: Det moderna samlingsnamnet för denna tanketradition går under namnet personalismen.

00:15:19: Detta egentligen inte en skolbildning utan finns i många nuanser.

00:15:25: En del gemensamma kännetecken går dock att hitta.

00:15:29: Personalismen är ofta idealistisk och betonar subjektets erfarenhet som centralt, verkligt.

00:15:38: Dess grund finns i René Descartes satts cogito ergo summa.

00:15:44: Jag tänker alltså är jag men personalismen har en vidare definition av subjectet än den medvetna tanken och lägger till aspekter som fritt självbestämmande målorientering, självobjektskonstans och värde eller värderingsstabilitet.

00:16:06: Den skiljer sig från individualismen, det vill säga en filosofisk och social ståndpunkt som lyfter fram individens frihet självständighet och egenvärde som det högsta målet eftersom den betonar personens relationalitet och människans samhörighet med varandra men också från kollektivismen Det vill säga en åskådning som betonar människors ömsesidiga beroende, och att gruppens eller samhällets intresse går före den enskilda individens.

00:16:44: Eftersom det personer personens värdighet och unicitet.

00:16:49: Personalismen sätter alltså verken individen eller föregruppen eller tvärtom.

00:16:56: Martin Bubber och verket Jag och Du brukar räknas till en personalistiska skolan, även om Martin Buber själv nog inte skulle definiera sig så.

00:17:08: Eller helst alls!

00:17:11: Martin Buberg beskriver poetiskt och med en svårfångad paradoxalogik denna interaktion mellan två personer som både onmöjlig och livsnödvändig för lite mer handfasta beskrivningar får vi vända oss till den flyhäntet Donald Winnickott den mer konkreta, John Bolby eller för en mer pedagogisk genomlysning, Clarence Crawfords bok Införlivanden.

00:17:42: Wilfred Bion är för övrigt också en lämplig kandidat som helt kontrasterar buber i sitt försök att uttrycka sig så naturvetenskapligt som möjligt.

00:17:54: Gemensamt för dem är att det försöker fånga den process där ett psyke kan låna ut sig själv eller ge sig själv som gåva, vilket Björn beskriver detta som att erbjuda sin alpha-funktion som man kallar förmågan att hålla, smälta och förstå inre obehag.

00:18:15: För att avhjälpa lösa upp eller skapa kunskap om det andra psykets beta element alltså det olösta obehage ofta är en blandning av oklara ickeadequata känslor och ångest som vi alla ibland behöver hjälp med.

00:18:36: Inte alla benämner detta som kärlek, men Wilfred Bionn och Johannesav Korset verkar ha förstått.

00:18:45: Vi fördjupar oss lite i Clarence Crawford's bok Införlivanden Det är en pedagogisk bok med bilder som på ett noggrant sätt försöker beskriva den kärleksprocessen som vi talar om.

00:19:01: Han tar sin utskångspunkt i den antika filosofin, och dess mest grundläggande uppmaning.

00:19:09: Nåske te ipse.

00:19:11: Gnothi seoton.

00:19:14: Känn dig själv!

00:19:16: Som psykanalytiker brukar göra utgår han från dyaden barnet och dess primära vårdare – ofta betecknat som modern.

00:19:27: Han tänker sig att barnet frågar vem är jag?

00:19:32: Nu kan små barn inte prata och inte heller formulera frågor på det sättet.

00:19:37: Så utforskandet av den frågan måste ske med andra medel.

00:19:44: Den sker successivt i omvårdnaden, speglandet, kontakten, jollrandet och den kontinuerliga relationen mellan barnet och modern Det är ett ömsesidigt utforschande och delvis skapande av vem barnet är och vem modern är Och vilka det är tillsammans?

00:20:07: Ibland utsätts barnet för ett stimuligt som skapar spänning i det.

00:20:13: Ett beta-element skulle Wilfred Bion säga, då protesterar barnet att fånga modens uppmärksamhet.

00:20:21: Om det lyckas, vilket du ofta gör kan moden använda sin alphafunktion, Bion igen och med kunskap, intuition och godvilja tar emot det beta element som barnet sänder ut.

00:20:37: Ta in dig i sin egen person, smälta det gör det begripligt avhjälpa problemet och lära barnet något om det.

00:20:47: Om inte annat även att om det var farligt så kan mamma ta hand om det och du kan vara trygg eller just den här gången var du kall men ibland kan det vara obehagligt för att man är rädd eller blöt eller ensam Vi känner obehag av olika skäl och det är bra att veta vilket det är just nu.

00:21:15: Den psykoterapeutiska situationen är förstås på många sätt olik relationen mellan en mor och ett spädbarn.

00:21:24: Ett utvecklat språk är till exempel en stor skillnad när man är vuxen, och en mängd andra förmågor som den vuxna har tillgång till.

00:21:34: Samtidigt börjar en terapi med att verka i klienten eller terapäften vet var skon, så att säga klämmer.

00:21:42: Detta måste utforskas i en omsorgsfull miljö där vi söker det goda för klienten om hjälp av kunskap, intuition, dialog och respekt vidgar förståelsen och skolädret så att de klämmar mindre Så sitter vi där till slut I varsin bekväm stol Vi känner inte varandra alls Du har något Du tänker att du behöver prata om, bearbeta och komma till rätta med.

00:22:14: Det är något som skaver tillräckligt mycket för att du ska tycka att den inte helt behagliga erfarenheten att uppsöka en psykotrapeft är värdbesvaret Ingen går i terapi för att det är roligt lika lite som man går till doktorn eller tandläkaren Man gör det för att de är bättre än alternativet Nu är det dags för teorierna att falla i bakgrunden.

00:22:43: Nu finns bara du och jag.

00:22:46: Din berättelse om mitt lyssnande Du får lite hjälp förstås, men bara med klargörande frågor.

00:22:53: I varje fall i början Berättelsen är antagligen trevande i börjen Eller så kommer den som en ström Den fyller mig med bilder, känslor och associationer Det bildar mönster När mönstren börjar klarna Pröva jag att berätta vad jag uppfattar.

00:23:14: Ofta blir det lite snett, du får rätta mig.

00:23:17: Vi arbetar med nyanser, utvecklar ett gemensamt språk där vi kan tala om dina erfarenheter och hjälpa dig att vidga perspektiven och lättare kunna hantera och bära den.

00:23:30: Hjälper det!

00:23:31: Oftast faktiskt.

00:23:33: Det tar tid och är ibland smärtsamt men det hjälper.

00:23:38: Är det genuint?

00:23:40: Är det kärlek?

00:23:42: Ja, fast inte på ett ytligt sätt utan på djupet.