Betydelsen av den terapeutiska relationen har studerats ur många aspekter där element som allians, empati, överföringsprocesser, anknytning och det relationella, har stått i fokus. Studier av verksamma faktorer inom psykoterapi har pekat på dess överordnade betydelse, oavsett val av terapimetod. Här breddas perspektivet till att även beskriva hur filosofer och kristna mystiker sökt svar på frågan om människans väsen och det interpersonella mötet, från antiken till våra dagar. Psykologiska teorier inom det psykodynamiska fältet presenteras mot bakgrund av dessa, där kärleken som ett grundläggande element i det terapeutiska mötet, får stå i fokus.

Referenser: Bornemark, Jonna. 2018. Det omätbaras renässans : en uppgörelse med pedanternas världsherravälde. Första upplagan. Volante. Buber, Martin. 1994. Jag och du. 2. uppl. Översatt av Curt Norell och Margit Norell. Dualis. Crafoord, Clarence. 2001. Införlivanden : om den utvecklande dialogens betingelser. Natur och kultur. Nicolaus Cusanus, och D. J. B. Hawkins. u.å. Of Learned Ignorance. Översatt av Germain Heron. Wipf & Stock. Johannes Paulus II, påve, och Michael Waldstein. 2006. Man and Woman He Created Them : A Theology of the Body. Pauline Books & Media. Linder, Carl Wilhelm, och Carl August Walberg. 1862. Svenskt-grekiskt lexikon. Lundequistska bokh. Lundén, Tryggve, övers. 2012. Molnet : icke-vetandets moln i vilket själen möter Gud. 3. uppl. Artos. Thomas Aquinas, Summa Theologiae, trans. Fathers of the English Dominican Province (New York: Benziger Bros., 1947), I-II, q. 23, a. 4. [1]