Musik i psykoterapi
Musiken kommunicerar känslor och upplevelser på ett universellt sätt. Musikaliska element som rytm och ljud av olika kvalitéer följer oss ändå från fosterstadiet där vi hör moderns hjärtslag, röst, blodets puls eller magljud. Musiken som ett grundläggande mänskligt uttryck och kommunikation har alltid funnits med i alla kulturer. Den har en kraftfull terapeutisk verkan då röstens tonlägen och musikinstrumentens klanger förmår uttrycka mycket mer än orden. Musiken når fram där orden saknas.
Textförfattare: Hillevi Torell
Red.: Teresa Allzén
Avsnittets musik:
Song from a Secret Garden Rolf Lofland/framförd av Hillevi Torell, flöjt och Katarina Reineck, piano. Signatur: Karl Malbert. Övrig musik: Sound Cloud och Pixabay; Royalty free Music for Commercial Use.
Referenser:
Amir, D. (2007). "Meine Kindheit--Ich erinnere mich--ich erlebe sie erneut--ich beweine sie." Ravels "Bolero" und Erinnerungen an den Holocaust. Musiktherapeutische Umschau, 28(2), 77–92.
Bruscia, K. (2014). Defining Music Therapy. University Park, Illinois: Barcelona Publishers
Falk, D. (2009). Finding Our Tongues: Mothers, Infants, and the Origins of Language. New York: Basic Books.
Gabrielsson, A. (2013). Starka musikupplevelser. Musik är mycket mer än bara musik. Möklinta: Gidlunds förlag
Langer, S.K (1957). Philosophy in a New Key. A study in the symbolism of Reason, Rite and Art. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.
Stern, D (2011). Ett litet barns dagbok. Stockholm: Natur och Kultur
Zanders, L. M.(2018). Music as therapy versus Music in Therapy. J Neurosci Nurs. 50 (4),218–219. doi: 10.1097/JNN.0000000000000379
Comments
New comment