Avsnittet behandlar projektiva processer som en form av försvar och ett sätt att kommunicera. Projektion uppträder när vi av olika anledningar gör oss av med våra inre tillstånd och placerar dem utanför oss själva. Grupper och/eller fenomen blir bärare av och avspeglingar av våra egna upplevelser; det vi själva har svårt att kännas vid, såsom mindervärdeskänslor, skam eller ilska. Människor som blir utsatta för projektioner kan identifiera sig med dem när det projicerade finner en grogrund i deras egna inre känslor och tankar om sig själva. Genom projektiv identifikation förstärks dem och förstoras.

Författare: Cécile Loetz and Jakob Muller, Översättning: Stephan Hau,
Svensk textbearbetning: Myrna Siri, Hillevi Torell

Referenser:

Grant, J. & Crawley, J. Transference and projection. Maidenhead: Open Universities Press, (2002).

Malancharuvil, J.M. Projection, Introjection, and Projective Identification: A Reformulation. Am J Psychoanal 64, 375–382 (2004). https://doi.org/10.1007/s11231-004-4325-y

Newman, L., Duff, K., & Baumeister, R. (1997). A new look at defensive projection: Thought suppression, accessibility, and biased person perception. Journal of Personality and Social Psychology 72(5), 980-1001. https://doi.org/10.1037/0022-3514.72.5.980

Sandler, J., Projection, Identtification, Projective Identification, London: Routledge, (1988, 2018).

Sigrell, B. (2000) Psykoanalytiskt orienterad psykoterapi. Stockholm: Natur och Kultur/ refererad fallbeskrivning återfinns på s 227.

Szollosy, M. Freud, Frankenstein and our fear of robots: projection in our cultural perception of technology. AI & Soc 32, 433–439 (2017). https://doi.org/10.1007/s00146-016-0654-7

Vallquist, G.(1983) Steg på vägen. Nytryck 2016. Libris klassiker. /Citat s 63